Ni kanske har funderat på varför det har varit så tyst här hela helgen, eller så inte.
Hur som helst, fredagen var en ganska omtumlande dag för mig.
När ni går till ert jobb så hoppas jag att ni inte känner ångest eller rädsla. Men så har det känts för mig de senaste två månaderna. Det ska det ju inte göra. Inte jobbet i sig utan andra omständigheter som jag tyvärr inte kan berätta mer om. Jag har inte mått såhär dåligt på flera år. Inte en såhär lång tid i sträck i alla fall.
I fredags pushade mina närmsta mig till att få ett slut på eländet och jag sa upp hyreskontraktet för min verkstad. Nu när jag har fått bearbeta det i ett par dagar är jag säker på att det var rätt beslut. Som det ser ut nu kommer jag kanske ha mitt guldsmedsbord i vårt kök och jobba hemifrån.
Men det är så mycket bättre än att må såhär dåligt och ha så mycket negativ energi runt sig och ha ångest över att gå till jobbet. Eller hur? Dessutom kan ni ju tänka er hur detta har påverkat mina viktigaste verktyg - min inspiration och kreativitet. Inte positivt på något sätt!
Ekonomiskt är det dåligt ställt med mitt företag just nu, mina egna pengar går till att betala företagets försäkringar och andra dyra grejer, varje månad är en kamp för att få pengarna att räcka. Jag är ganska trött på det. Jag skulle få mera pengar om jag vore arbetslös. Jag skulle ju fan leva lyxigt med det.
Så om det hjälper oss ekonomiskt är jag beredd på att leva i ett kaos en tid....även om bara tanken på att ha mitt massiva guldsmedsbord i köket gör mig en aning stressad.
Om allt går bra kanske jag sen efter en tid har råd att hyra ett bättre ställe! Om inte, får jag väl ha mitt företag som en sidogrej och söka ett jobb? Hur det än blir kan det inte bli sämre än så här. Man ska alltid prioritera sin egen hälsa, såväl den psykiska som fysiska. Tyvärr tog det lite för länge för mig att inse det den här gången men bättre sent än aldrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar