I slutet av oktober hämtade vi hem vår lilla flatcoat/golden/vallhundsmix. En svart skönhet med bruna ögon som fick namnet Indy. Vår andra hund Zoey blir tre år senare den här veckan och vi visste alltid att vi ville ha två hundar. Zoey är så social och älskar andra hundar och vi ville ha två hundar före barn kom in i bilden....och eftersom vi började försöka på hösten ville jag så fort som möjligt skaffa en till hund för jag ville inte ha en valp och bebis samtidigt.
Nåja, timingen var kanske inte ideal då Ronnie nyss hade startat sitt företag och skulle behövt få mycket tid för det istället för att vara hemma med två hundar på dagarna, varav ena var en extremt energisk och jobbig valp. Sorry älskling.
Som tur kom hundarna bra överens från första stund. Tyvärr är Zoey alltför snäll och har fått utstå jobbiga valpbett och blivit biten i öronen så vi har fått stå upp för henne ganska ofta då hon inte säger ifrån. Hon har för bra tålamod, haha. Men självklart har hon också en gräns och blir till sist irriterad på Indy. Hittills har dom tagit ihop ordentligt endast en gång och det var förra veckan och då var dom övertrötta båda två och jag gjorde misstaget att lämna fram en leksak som dom började bråka om och då flippade dom. Huhhu, obehagligt då man måste gå mellan två bitande hundar.
Indy är en krävande hund men det var Zoey också, men på ett annat sätt. Jag tror också att jag har förträngt en hel del från valptiden med Zoey, Ronnie påminde mig häromdagen att Zoey nafsade oss i hälarna och bet i kopplet som valp, som jag hade glömt. Våra problem med Indy är för tillfället att hon drar något otroligt när vi är ute och går (vi har sele på henne). Lite bättre går det nu när vi har godis med och säger hennes namn och hon får belöning då hon vänder sig om mot en. Det där med att stanna varje gång hon börjar dra och vänta tills hon stannar har hon inte riktigt fattat än. Om man går med henne själv, utan att Zoey är med går hon också mycket lugnare. Så varje vecka försöker vi hitta på saker med varsin hund ensamma, så att dom får uppleva saker på egen hand också. Men jag tror vi borde göra det ännu oftare. Genast Indy kom till oss fick jag ju dåligt samvete för att inte Zoey fick samma uppmärksamhet som tidigare, en valp behöver ju så mycket uppsikt hela tiden.
Det bästa med att ha två hundar är att dom alltid har en kompis att leka och busa med, man behöver inte underhålla dem då de leker med varandra. Men dom behöver mycket tid och motion och träning, och mat går det dubbelt så mycket av, men så länge dom är friska och glada fortsätter jag gärna betala för maten vi ger dom, raw food från Mush.
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om mina två busungar men detta får räcka för idag. På fredag fyller Zoey 3 år och då ska dom båda två få riktigt smaskiga ben att tugga på! Ha en fin dag!