Portfolio

lördag, oktober 27, 2018

Zoeys lillasyster Indy

Vi har alltid vetat att vi ska ha fler än en hund i vår familj. Tanken på att skaffa en till hund har funnits i våra tankar länge. Det var en av drömmarna på min vision board för detta år. Sedan maj detta år har jag hållit koll på olika säljsidor och rescue organisationer. Vi hade bestämt att efter bröllopet kan vi seriöst börja fundera på en till hund. Före det var det helt tillräckligt med bröllopsplanering, jobb och en hund. 

Så plötsligt en måndag för tre veckor sedan hittade vi henne. De sötaste, svarta blandrasvalpar! Eftersom Zoey är en mix av flatcoated/golden/husky, ville vi väldigt gärna ha en liknande blandning, för vi tycker ju att hon är perfekt. Sedan jag började söka efter en hund hade jag inte sett en enda flattie-mix, dom är ganska ovanliga. Samma vecka jag såg annonsen åkte jag och min bästis och kollade på valparna. Det fanns en ledig tik kvar och hon var alldeles underbar!

Första gången vi träffades.

Det var ju inte direkt ett svårt val. Vi fick se valparnas föräldrar, allt var prima, alla var friska. Veckan därpå hämtade vi hem Zoeys lillasyster, Indy. 
Hon har nu varit hemma en och en halv vecka. De första dagarna hade jag puppy blues men det har som tur nästan gått om nu. Det blir lättare hela tiden. Det är förstås ganska opraktiskt att bo på andra våningen med en hundvalp och springa nerför trapporna en gång i timmen (ibland ännu oftare) men hon är så duktig. Indy är väldigt energisk, precis som Zoey var som valp. Zoey och Indy har kommit väldigt bra överens. Som bäst sover dom bredvid varandra i vår säng, det sötaste jag sett!

Ibland får vi nog separera på dom och vara med varsin i skilda rum så dom lugnar ner sig. Och leksaker kan vi oftast inte ha framme om dom är i samma rum och övertrötta. Då tar Zoey en leksak och springer undan i hela lägenheten så att Indy ska jaga henne. Så vi har nog fullt upp här, haha.
Men det är tydligen något magiskt med att laga mat för då somnar Indy alltid på köksmattan och sover så länge vi äter. Och nu har Zoey börjat göra det också, heh. 
Det som har varit intressant är det att Zoey har haft höglöp när vi fick Indy hem. Så hon har varit ganska trött och inte sitt vanliga, energiska jag. På ett sätt tror jag det har varit bra.
Ser så mycket fram emot att kunna fara till hundparken med dom tillsammans - där får det verkligen leka och springa. Glad att vi bara bor några hundra meter ifrån parken. Jag har också anmält oss till en valpkurs som börjar samma vecka som Indy blir 12 veckor, i mitten på november. 
Imorgon ska Indy få träffa mommo, moffa och morbror första gången! Mycket roligt att se fram emot.

Vänster: Zoey 9 veckor
Höger: Indy 8 veckor


Indys mamma är en mix mellan polsk vallhund och schäfer.
Indys pappa är en mix mellan flatcoated retriever och golden retriever, han såg nästan exakt ut som Zoey. Ska bli intressant att se hur hennes päls börjar se ut när hon växer. Och hur stor hon blir. Zoey har ju huskyns underpäls så hon älskar snö och vinter men tycker inte så mycket om sommaren. Så jag hoppas Indy får en lite längre och tjockare päls nästa år för nu fryser hon lite grann, kan hända att vi måste skaffa en jacka åt henne. 

Lillasyster stal storasysters ben....Zoey är alltför snäll ibland.


fredag, oktober 05, 2018

Vårt bröllop: Vigseln

Då har vi kommit fram till vigseln! 

Fotograf: Ellen Kivistö Production
Hennes hemsida hittar ni här: ellenkivisto.com
Instagram: ellen.kivisto

Min brudbukett, från Sunds. Min drömbukett!



Våra ringar, min ring är i rödguld med en morganit omringad av diamanter, designad och tillverkad av Laura Nissi. Du kan läsa mer om min ring här: weddingring. Ronnies ring har vi planerat tillsammans och jag har tillverkat den i silver 925, den har en hamrad yta.


Det var den första september klockan 15:00 vid Lappfors paviljong. Jag och Ronnie väntade i servicehuset och såg hur bänkarna där ute fylldes av folk och vi blev allt mer nervösa. Vi hade tur med vädret, det var nästan tjugo plusgrader och soligt, inte en dropp regn. Jag har också fått höra av flera källor att strax före vigseln var det två fjärilar som flög runt valvet där vi skulle gifta oss. Vi väntade på att Thomas skulle börja spela vår låt, så jäkla nervösa vi blev där då vi bara väntade, haha.

 Bestman stod redo med ringarna.
 Bröllopsvalvet som min far byggde och svärmor dekorerade.
 Min kära syster.
Zoey var självklart med och min älskade systerson.
 Thomas började spela "A thousand years" på piano och vi började gå nerför trapporna. 
Det var lite svårt med klänningen, hehe.

Jag hade varit mest nervös inför detta moment, då alla tittar på oss och jag går med långklänning...och höga klackar. Gillar ju inte att vara i fokus alls. Men det var inte så jobbigt som jag hade tänkt. Värst var att fållen på klänningen fastnade i skorna då vi skulle uppför dessa trappor. Lite krångel och stapplande av mig, hehe men det är nu inget att ha ångest över. Vi kom upp!

Där var vi då.
 Allt var så perfekt. Vi hade en väldigt kort vigsel men det var så perfekt för oss. 
Jag kunde inte sluta le. Jag var så lycklig. Det kändes som att det bara var jag och Ronnie där.
Jag kunde endast se honom.

 Dags för ringarna, det gick bra!
 Puss på dig min man!


 Det var lättare att komma ner.
 Såpbubblor!
Det värsta var över haha, nu fick gästerna gratulera oss och festen kunde börja!

Det var vigseln det! Jag ska försöka få upp nästa inlägg om festen senast på söndag så det här någon gång blir färdigt, haha. Är det något ni undrar över är det bara att fråga!

Ha en bra helg!