Viggo har vi valt för att det är ett unikt och vackert namn, Ronnies farfar hette Nils och min farfar heter Harry. Jag tycker det klingar fint! Vi hör ju inte till kyrkan längre så vi hade en namngivningsceremoni (så långt ord). Jag har bara varit på två såna tidigare och det var nytt för de flesta i våra familjer så det var ju lite spännande då vi fick själva bestämma hur den skulle se ut. Vi valde att ha faddrar och valde våra syskon med respektive. Ronnie skapade fina fadderbevis som de fick. Vi började festen med att välkomna alla, avslöja namnet och varför vi hade valt dom. Sen berättade vi om vem vi valt som faddrar och dom fick hämta fadderbevisen. Efter det berättade jag om gästböckerna vi hade och sen var det kaffe och en massa gott. En kort och enkel ceremoni men jag tyckte det var fint ändå. Det kändes skönt att vi fick göra vår grej fast vi är de svarta fåren i båda släkten och ska göra allt annorlunda än vad folk är vana med. Jag kommer minnas den här dagen med glädje, då Viggo fick sitt namn och alla fick träffa honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar