Så jag vaknade till barnskrik. 8 på morgonen, på min lediga dag. Men jag låg i sängen och väntade på att klockan skulle närma sig 10 så jag kunde skicka meddelande åt mamma. Kvart i 10 skickade jag meddelandet att nu har jag tid att skypa. Mamma skickade tillbaka att hon kan om två timmar. Ni vet inte hur lång två timmar är. Det är vääääldigt lång tid. Klumpen i magen är där, varenda morgon jag vaknar. När jag ska gå och sova är det lite lättare, för under dagens lopp har jag fått höra styrkande ord av mamma och andra. Men det är som att börja från början varenda morgon och det är det som är så tungt.
Men för att få tiden att gå ska jag ta en dush, försöka få i mig mat (de senaste dagarna har jag fått i mig väldigt lite mat) och läsa eller kolla en film. Sen får jag prata med mamma!
hä e bra att du ork tzämp, ja veit hu tungt i er, ja er i "sama skoa" :D men ja e alltjemt jär, tu får dzänn stzick meddelandä ot me å om du böövä na oolä :) älskar de Rain
SvaraRadera//din egen vampyr
Ja, na ana val finns int fö mi. Ja menar, familji er hejlt räätt, ti er passli å har humor å er open minded så hä er ju int på hä. Hä er bara kultur shocken och hemlängtan jag har. Jag är 100% säker på att ja klarar i, ja valt ju artesan ...å hä var grömt svårt...såm du såklart vejt! :) Så va sko ja int klar hitt å. Ja böver bara lite stöd ibland :) Älskar ti å <3
SvaraRadera