tisdag, maj 26, 2015

Svar på frågestunden

Tack för alla frågor, här är mina svar.


Hur tror du ditt liv ser ut om 5 år? 
Om fem år är jag 29 år. Jag hoppas att jag har en någorlunda stadig inkomst, vilket slags jobb det är har jag ingen aning om. Jag hoppas att det är något jag gillar, något kreativt. Jag och Ronnie är gifta och kanske vi har ett barn? Kanske vi fortfarande bor kvar i vår nuvarande lägenhet eller har flyttat till en större. Kanske vi redan håller på och ritar vårt egna hus! Ronnie har förhoppningsvis gått ut skolan och har kanske ett jobb eller har startat eget företag. Vi har en hund! Jag är lycklig. Om jag får allt detta är det jackpot!
Men drömmar ändras och om ett par år ser mina drömmar kanske helt annorlunda ut. Kanske jag har tröttnat på Österbotten och bor i någon annan stad (eller land, never say never) och gör något helt annat.

























I sommar firar vi 3 år som förlovade och  i november 6 år sedan vi blev tillsammans. 



Om du inte får jobba som guldsmed i framtiden, vad skulle då vara ditt drömjobb nr. 2? 
Inredning har alltid varit ett stort intresse i mitt liv och jag har funderat på att studera till inredningsarkitekt så kanske jag söker in till Novia nästa år, beror på vad resten av 2015 har för planer för mig. Typ planering av köksinredningar skulle jag kunna vara bra på! Gör ju det jämt och ständigt i Sims, haha. Eller något jobb där mina planerings,- och ordningsskills skulle komma till sin rätt! Jag har sökt flera jobb nu då mitt företag skall läggas på is så jag väntar med spänning på svar.


Vilken hundras vill du/ni ha? 
Vi har pratat om en golden retriever men det behöver inte vara det, det kan nog vara en blandras också. Ronnie har  växt upp med hundar i sin familj och nu senast hade hans mamma två golden retrievers (Emmy och Easy) men dom dog för ett par år sedan....Längtar sååååå efter en hund! Skulle ju vara perfekt att skaffa nu om jag ändå ska vara arbetslös...... Men det kostar så jag vet inte när det kommer hända. Jag vill att vi ska skaffa det här året men får nu se om jag får jobb först.

























Emmy och Easy

Varför är du ateist? 
Hur länge har du varit ateist och vad fick dig att skriva dig ur kyrkan? 
Hurdana reaktioner har du fått i och med att du skrivit ut dig ur kyrkan (syftar kanske lite på att du kommer från ett av de mest religiösa områdena i Finland)? 
Jag känner på mig att det här kan bli ganska långt men let´s see.....Jag växte upp i en kristen familj, gick i söndagsskola (som jag hatade), gick i dagklubben, mina föräldrar läste "gud som haver" åt oss barn varje kväll, jag gick i skriftskolan och blev konfirmerad. Jag var till och med hjälpledare på två rippiläger efter mitt eget. Men vår familj gick bara i kyrkan på jul. Så på det viset har jag inga "dåliga" minnen av det när jag var liten. Bara att söndagsskolan sög. Jag gillade lägrena för gemenskapen och tänkte inte så mycket på gud.

När jag var 17 var jag ihop med en "mega" kristen kille och började också hänga med honom på ungdomssamlingar, något religiöst läger, höstdagarna osv. När han dumpade mig efter 6 månader försvann allt det på en gång. Plötsligt hängde jag inte med dom människorna mera eller gick på dom evenemangen. Så jag började tänka själv. Tror jag på riktigt att det finns en skäggig gubbe i himlen? Såklart inte. Jag är en logisk person. Jag behöver se något för att tro på det själv. Bibeln är en sagobok skriven av människor (män) för läääääänge sedan. Allt sedan dess har jag väl varit ateist. Men beslutet att faktiskt ta steget och skriva ut mig ur kyrkan hände så sent som förra året.

Jag tittade på dokumentären "Religulous" och fylldes med sån avsky mot människan, alla världens idiotiska religioner som har dödat miljontals oskyldiga människor under sån lång tid. Så jag skrev ut mig ur kyrkan online. Så lätt är det. Alla får tro vad de vill. Men pracka inte din religion på mig. För jag prackar inte mina tankar på dig. Resten av min familj och största delen av min släkt är kristna. En stor del av mina vänner är det också men jag har också flera vänner som är ateister som oss. Det är klart att jag kan umgås med alla fast vi inte tror på samma sak. Ibland dyker det dock upp till diskussion. Som när min mamma berättade för min farmor att jag och Ronnie inte skall gifta oss i kyrkan sa hon: "nå vann ska di dzift si tå?" eller på ren svenska: "var annars skall de gifta sig?" 
...................................................alltså. Jag ser bara framför mig hur det kommer vara när vi får barn.
"Nej, hen ska inte döpas" , "Nej, hen ska inte konfirmeras". Vi kommer ha namngivningskalas men that´s it. Ett nyfött barn kan inte ha en egen åsikt om hen vill bli döpt eller ej. Sen (om vi har turen att få egna barn) när de är 18 får de bestämma själva. Men om de tänker gå med i någon sekt eller något kommer jag nog bromsa ganska mycket, hehe.

Ja, jag kan ju skriva hur mycket som helst om det här. Tillbaka till frågan. Det är inte så att jag går på stan och hojtar "jag är ateist" direkt. Jag berättade åt syrran och mamma i förbifarten när vi var vid abc på kaffe. De verkade inte direkt överraskade och inte var de på något sätt "fittiga" (pardon my french) för det.
Om religion kommer på tal i någon diskussion kanske jag nämner att jag är ateist, beroende på sammanhang och "fiilisen" i gruppen. Men jag har inte berättat åt min fammo och faffa t.ex. De är väldigt kristna och jag orkar inte ta någon sådan diskussion med dem då jag ändå har så bra relation till dem. Senast när vi gifter oss och skaffar barn lär de väl märka att vi inte är kristna. Som sagt, jag ropar inte om min icke-tro så jag förstår inte varför det finns folk som tycker det är ok att knacka dörr osv. Det om det!



















Jag och Ronnie (jag sitter i hans famn, haha) var faktiskt båda hjälpledare på samma rippiläger 2007, men jag blev istället ihop med en annan hjälpledare. Tänk om jag hade vetat att två år senare skulle jag bli ihop med den här söta killen!? 


Har du funderat på att studera vidare inom guldsmide/design? 
Vad tycker du är din starka sida som guldsmed? 
Om du skulle få tillverka ett smycke till en känd person, vem skulle det vara och i vilken stil skulle det vara?
Ja, jag har absolut funderat på att studera vidare inom design. Isåfall skulle det väl vara en linje de har i Lahtis som jag har förstått är ganska svår att komma in på. Jag har dock inte så stor intresse av guldsmide att jag skulle vilja flytta till Lahtis, jag vill gärna vara i Österbotten ett tag nu. Är ganska trött på studielivet (fortfarande). Det som jag skulle kunna tänka mig är att studera något som koncentrerar sig mer på formgivning och konst. Linjen jag gick på i Ekenäs var ju väldigt traditionell. Med det menar jag att där var det mera inriktat på "så här skall det göras och inte på något annat sätt". Så jag skulle vilja gå någon kurs eller utbildning som fokuserar mer på det konstnärliga och är mera "fritt".
Hmmm........min starkaste sida som guldsmed....eller det jag gillar mest är själva skapandet av smycket. Inspirationen, skissandet, prototyper, hela det stadiet gillar jag och är ganska bra på.
Om jag skulle få tillverka ett smycke till en känd person. Jag funderade ett tag på den här frågan, det är en bra fråga. Vem har påverkat mig mycket och vem skulle göra mig känd? (såklart måste man tänka så, duuh). Först tänkte jag någon av mina favoritartister men nej, det måste bli J.K Rowling, författaren till Harry Potter böckerna. Jag vet, jag är nördig men det skulle vara STORT! Tänk om JAG skulle få visa min uppskattning åt henne genom att designa och tillverka ett smycke åt henne. OMG. Jag skulle nog skita ner mig när jag skulle överräcka henne smycket. (Jag tänker att det självklart ordnas ett helt event runt det?)
Jag skulle säkert ta inspiration från böckerna, kanske något djur (tänker mig någon av animagusarna) och göra ett stort halssmycke av det? Hmm.....nu började idéknölarna snurra, tack för det :)



Hä var tär tå!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar